I det lilla landet El Salvador i Centralamerika rapporteras det nu att vänsterpartiet FMLN:s presidentkandidat har besegrat det regerande högerpartiet ARENA:s kandidat. FMLN:s unge presidentkandidat Mauricio Funes, som har en bakgrund som undersökande TV-journalist fick över 51 % av rösterna. Det är en historisk seger i ett land som plågats av ett blodigt inbördeskrig under 1980-talet, sociala nedskärningar och kriminalitet under 1990-talet och ett traumatiskt deltagande på USA:s sida i det katastrofala Irakkriget under 2000-talet.
Segern är samtidigt en välförtjänt och välkommen förlust för det konservativa USA-vänliga ARENA: ett parti med rötter i en högerextremistisk rörelse som grundade de ökända USA-stödda "dödspatrullerna" under inbördeskriget mot vänstergerillan. Dessa dödspatruller mördade såväl misstänkta medlemmar och sympatisörer till FMLN som civila. Det mest kända och traumatiska offret i detta inbördeskrig var den katolske biskopen Romero. Som en följd av det smutsiga inbördeskriget tvingades många invånare från El Salvador fly landet av politiska skäl. Under 1980-talet träffade jag flera av dem i Lund, där de var aktiva i stödkommittén för Centralamerikas folk och regelbundet genomförde politiska demonstrationer i protest mot det USA-stödda kriget och den katastrofala situationen i deras hemland.
Det återstår nu att se hur pass väl Funes kommer att utnyttja sin nyvunna maktposition. Funes leder ett parti med rötterna i en marxistisk gerillarörelse som idag omfattar ett brett spektra innefattande sociala rörelser, fackföreningar, ortodoxa marxister och mer mitteninriktade moderata socialdemokrater av västeuropeiskt snitt. Det har varit en lång och mödosam väg att omvandla en väpnad marxistisk gerillarörelse, som FMLN var från början, till ett civilt politiskt parti som kan ställa upp i val och delta i reguljära valprocesser. Sådana politiska omvandlingar är förvisso inte lätta och de har misslyckats på andra håll i världen.
Ett av de mer tydliga exemplen på svårigheten med sådana omvandlingar är den tidigare befrielserörelsen ANC i Sydafrika. ANC skakas just nu av inre konvulsioner och korruptionsskandaler efter mer än tio år vid makten. Förhoppningsvis är FMLN bättre förberedda för sitt maktövertagande än vad ANC var. Det som talar för detta är FMLN redan har stark lokal förankring och redan styr i många av landets lokala kommuner. Något som ANC av förklarliga skäl inte gjorde 1994 när de kom till makten efter Sydafrikas första demokratiska val. FMLN är helt enkelt ganska välförberedda och varma i kläderna, får man hoppas.
FMLN utlovar nu iallafall ett styre som tar mer hänsyn till folkets behov än utländska lånegivare och storföretag. Ett mer deltagardemokratiskt styre utlovas, något som torde behövas efter flera decenniers hårdhänt vanstyre under högerpartiet ARENA med grasserande korruption och hög kriminalitet. El Salvador har varit hårt pressat från utländska intressen, framförallt USA som fram tills nu utövat ett stort politiskt och ekonomiskt inflytande. USA:s starka ställning via ARENA-partiet är troligtvis förklaringen till att detta urfattiga land skickade soldater till Irak i ett fullkomligt meningslöst krig, istället för att satsa sociala resurser på sin egen befolkning.
Det är ett glädjande nederlag för högern i Centralamerika som nu förlorar ytterligare inflytande. Valsegern visar också på den uthålliga vänstervåg som tagit fäste i Sydamerika och som nu verkar sprida sig norrut till Centralamerika. FMLN styr redan på lokal nivå i många av El Salvadors kommuner, och när man nu tar över det nationella styret har man bäddat för ett starkt läge för framtiden.
En kvalificerad gissning är att det s. k. "radikala blocket" i Latinamerika, främst företrädda av Ecuador, Bolivia och Venezuela, nu stärker sitt inflytande. En annan kvalificerad gissning är troligtvis att El Salvador och Venezuela kommer att upprätta ett handelsavtal liknande det soms slutits mellan flera andra vänsterregeringar i Latinamerika de senaste åren. FMLN:s seger tyder också på en fortsatt misstro i Latinamerika mot det nyliberala ideologiska projekt med hårdhänta ekonomiska nedskärningar och en önskan hos befolkningen om en radikal kursändring. Min gissning är att denna politiska utveckling kommer att mötas av tystnad i Sverige, alternativt smutskastning från högerhåll mot en ny och politiskt obekväm regering som påminner om marknadsliberalismens förgänglighet.
Posts
27 comments:
Härlig seger! ändra bara namnet till Funes på den blivande presidenten! En detalj men det är viktig att nämna människor vid sitt rätta namn! ;)
Organiskintellektuell:
Done! Åtgärdat. Ursäkta missen.
Från svenskt högerhåll tycker jag att den här utvecklingen är helt fantastisk, speciellt som ni socialister är så till er över den. Ska bli spännande att se hur ni bortförklarar krascherna när de väl kommer.
Francisco:
Jag misstänker att de stora krascherna i Latinamerika redan har skett. De skedde bl. a. i Argentina 2001, när deras valuta kollapsade och företagsledarna flydde ur landet och plundrade fabrikerna. Detta efter att Argentina till punkt och pricka hade följt alla de nyliberala råden från bl. a. Internationella Valutafonden (IMF), med avregleringar av bl. a. banksektorn.
Överallt där det nyliberala receptet som du och dina kompisar på högerkanten förordar har det misslyckats och resulterat i ekonomiska kracher och ruin: Argentina, Venezuela, Chile och nu senast Island och de Baltiska staterna. Nyliberalismen är helt enkelt ett icke-fungerande ekonomiskt system - ungefär i stil med den sovjetiska planekonomin. Det är därför inte konstigt att även El Salvadors befolkningsmajoritet förkastar denna misslyckade ideologi.
Men du har rätt i en sak: det kan ske krascher. Sådana krascher är väl mest sannolikt att de uppstår om några av era ideologiska meningsfränder försöker störta de folkvalda nya vänsterregeringarna genom militärkupper. Som i Chile 1973, där eran älskling Augusto Pinochet tog makten.
Fransisco: Men USA kraschar ju redan nu, räknas inte det eller?
Erik, det vore intressant att höra hur du definierar "missyckats". Baltstaterna har utvecklats något enorm sedan den socialistiska tiden, men ingen har någonsin påstått att det finns ideologier som är fria från kriser. Jag förstår hur desperat man som socialist måste känna sig i dagens globaliserade och allt mer liberala värld, men att döma ut ett helt system för en kris (som dessutom i stort har orsakats av politiska ingripanden) är bara löjligt. Se på tillväxten under de senaste 10-15 åren och försök hävda att den lilla tillbakagången som sker just nu innebär att hela perioden har varit "misslyckad".
Chile är vidare det mest framgångsrika landet i Latinamerika, och det mest liberala. Argentina hade ett enormt skuldberg tack vare misslyckad politik i flera årtionden men fortsatta trots det att expandera staten och fixera sin valuta. Island sålde sina banker till lokala politiker utan kompetens, och Venezuela? Nyliberalt? Tillåt mig att skratta.
Om du ser dig omkring i världen så kan du se ett ganska tydligt mönster: de länder som satsar på öppenhet, fri företagsamhet och liberalism har lyckats. De som har satsat på slutenhet, statligt ägande och socialism har misslyckats. Det mönstret kommer upprepas igen i och med de nya vänsteregimerna i Sydamerika.
Men för all del, tro gärna att Chávez och hans socialism kommer att överleva och konkurrera ut västvärlden. Det är du som kommer få förklara dig när det inte blev som du tänkte, precis som det inte blev som vänstern tänkte i Sovjet, i Kina under Mao, på Kuba, i Nordkorea och alla andra länder där socialismen har testats.
Francisco:
Du är nästan beundransvärd i ditt försvar för en ekonomisk modell som förkastas av befolkningarna i det ena fria valet efter det andra i Latinamerika. Intressant att du fortfarande hävdar myten att nyliberalismen har "lyckats". Om de exempel du refererar till är "lyckade", hur ser då ett riktigt misslyckand ut?
Allvarligt talat: en ideologi som nyliberalismen kan aldrig genomföras efter demokratiska val, eftersom befolkningen, på goda grunder avvisar den. Det ser vi nu i Latinamerika. Följdaktligen måste det drivas igenom med våld, som Pinochet gjorde i Chile, det land som du hyllar.
Intressant påminner ni nyliberaler inte så lite om de sovjettrogna kommunister som ni ofta kritiserar. De sovjettrogna försökte ofta bortförklara misslycakandet i öst med att det inte var "riktig" socialism. Ni nyliberaler försöker bortförklara er ideologis misslyckande med att det inte var "riktig" nyliberalism eller (hör och häpna!) "för mycket regleringar".
Med all respekt för dig och dina meningsfränder är detta en minoritetsposition idag på bl. a. Island och Baltikum där folk kräver bankdirektörernas huvud på fat och regeringar tvingas avgå.
Det finns fler likheter mellan er nyliberaler och sovjettrogna kommunister. När den östtyska kommunistregimen slog ner ett arbetaruppror i DDR 1953 lär Bertholt Brech ironiskt ha frågat: "Är det inte dags att upplösa folket och välja ett nytt?". Det är en devis som skulle kunna appliceras på nyliberalismen. För att er ideologi ska få fäste i Latinamerika igen lär ni få upplösa alla befolkningarna på den kontinenten, möjligtvis med undantag av Colombia.
Det är inte för inte som nyliberalerna av många betraktas som en slags leninister på högerkanten. Av goda skäl. Men det är ganska roande att lyssna på er.
Son vanligt när man bor långt bort är det svårt att se nyanserna och just Sydamerika har ju blivit den Svenska vänsterns "pet project" och det går en vänstervåg över kontinenten som trots att jag inte är socialist inte behöver vara fel. Det sitter en socialdemookratisk presient, kvinna dessutom i Chile och Brasiliens President är sosse med. Sydamerika har världens största inkomstskillnader och detta skapar en vrede som måste försvaras med våld, precis som socialism också måste försvaras med våld, de är så att säga varandras extremer.
Så att minska dessa klyftor är prioriterat både för individens väl såväl som samhällets.
Att som nu i Bolivia dela ut jord är FEL väg, bättre att utbilda folket och då behövs mer skatteintäkter och detta borde vara prioriterat dvs skapa välvärdssystem istället för populism som Chavez och Morales ägnar sig åt men inte Chile resp. Brasilien.
Vi får hoppas att den nya regeringen i El Salvador tar samma väg som Chile och Brasilien.
Eri, jag gissar at när du pratar om nyliberalism så menar du i dess mest extrema och renodlade form.
Om du tittar på "vanlig" liberal marknadsekonomi i konjunktion med "vanlig" liberal demokrati så kan du knappast förneka att den är överlägsen socialistiska system när det gäller både välstånd åt folket och individuell frihet.
Sedan förnekar ingen att det skett misstag inom alla ekonomiska system, och sker kontinuerligt. Vi är ju alla människor. Chavez begår misstag och gör bra saker, men det är inte förrän vi har mer av tidslfödet och ka titta på en delmängd av facit som det går att dra några mer långtgående slutsatser. Det är ungefär som med klimatdebatten. Ingen vet 100% säkert vad som kommer ske, men genom att titta på historiken kan man göra rätt bra extrapoleringar.
Om du antar ett holistisk synsätt så tror jag du vet att liberala marknadsekonomier hittills varit fullständigt överlägsna socialistiska dito.
Först och främst: jag försvarar inte liberalismen för att den är "bäst" utan för att den är moraliskt överlägsen plundrarsamhället.
Om folket vill ha socialism så ska det få socialism, men återigen: det är inte poängen. Jag bryr mit inte ett skvatt om vilken ideologi som är populärast i Latinamerika. Poängen är att du och andra socialister kommer få lära er den hårda vägen att era idéer inte fungerar när krascherna kommer och fattigdomen accelererar.
Latinamerika har aldrig varit "nyliberalt", det är en förbannad lögn. Det enda land som är hyfsat liberalt och någorlunda påminner om exempelvis Europa är Chile, som uppenbarligen har lyckats bra. Pinochet tog inte makten för att införa någon sorts liberalism, tvärtom. Det tog många år innan han lyssnade på ekonomiska rådgivare och lättade på regleringarna, och när det väl skedde förlorade han också makten på demokratisk väg. Efter det har Chile fortsatt att utvecklas mot mer frihet, och har uppnått goda resultat. Vill du påstå något annat så bevisa det med annat än tomma ord.
Sen undrar man hur mycket du faktiskt "lyssnar". Jag upprepar gärna att jag är jätteglad över den utveckling som sker i Venezuela och Bolivia, framför allt. Jag är oerhört nöjd över att socialister som du är så glada över att folket på demokratisk väg har röstat fram socialismen. Vet du varför? För att det kommer bli så otroligt underhållande att höra dig förklara vad som gick snett när den verkliga kraschen kommer.
Om västvärlden upplever en marginell tillbakagång just nu så är det ingenting mot den misär som kommer drabba dina socialistiska idealländer. Babbla hur mycket du vill, skryt med demokratin och att det du kallar "nyliberalism" (som egentligen är socialdemokrati) har fått kliva tillbaka för socialismen. Det är exakt det jag vill, det är exakt pga det jag är så glad över utvecklingen. Du kommer få stå till svars, tro mig.
Trots all högerpropaganda som smutskastade FMLN så vann vänstern. Det visar att gräsrötter
kan mäta sig med USA-kontrollerade massmedier. Vi har sätt det i Haiti med Aristide och
vi har sett det i Venezuela med Chavez. Nu även i El Salvador.
Erik:
"Allvarligt talat: en ideologi som nyliberalismen kan aldrig genomföras efter demokratiska val, eftersom befolkningen, på goda grunder avvisar den."
Menar du i Syd/MellanAmerika eller i varlden generellt?
Du maste val iaf halla med om under de 30 sista aren eller sa har gatt mot en mer liberal varld, exempelvis i Europa? Tank tex pa Sverige - jag kommer ihag under attiotalet nar det inte ens fanns privata tv-kanaler, och vad jag vet, knappt nagra alternativa skolor.
Du är numera lite grundligare besvarad:
http://whoisjohngaltse.wordpress.com/2009/03/17/lite-perspektiv/
Thomass:
Jag förnekar inte marknadens fördelar, men den måste "tämjas", vilket bl. a. Sverige har varit bra på under långa perioder. Jag förnekar heller inte att liberalismen har goda sidor, och såväl liberalismen som socialismen har ju gemensamma rötter tillbaka till Franska Revolutionen, då företrädare för bägge ideologierna stod sida vid sida mot skråsamhället, adeln och monarkin.
Jag tycker dock att det är lite komiskt att en del nyliberaler (om du accepterar uttrycket som gällande extrema företrädare som Francisco ovan) på fullt allvar tror att vänstersegern i El Salvador kommer att bli början på ett nytt Sovjetunionen á la Stalin! Vad som har hänt där är att en relativt bred mitten-vänsterallians med starkt folkligt stöd har kommit till makten efter demokratiska val. De kommer antagligen att vrida politiken åt vänster, framtiden får utvisa hur mycket. Det kanske blir som i Ecuador, Venezuela eller Bolivia eller det kanske blir mer som i Chile. Det vet vi inte, men det blir någon form av kursändring.
Att på allvar tro att denna kursändring och detta regeringsbyte är liktydigt med att folket vill ha någon slags sovjetdiktatur eller att Latinamerika kommer att "kollapsa" som Francisco verkar tro förefaller mig rätt naivt. Inte för att det blir något paradis (inte omedelebart iallfall..) men det kommer inte att bryta ihop. Den latinamerikanska vänstervågen är mer uthållig än många tycks inse.
Det går nu och säkert med repris en otroligt bra reportage om Venezuela i den utmärkta kanalen Aljazeera. De visa till skillnad från SVT upp flera sidor av myntet och de problem som uppstår i kölvattnet av socialisering och den ironi att USA är Venezuelas största handelspartner. Det som kommer fram är att korruptionen når nya höjder i Venezuela i dessa förstatliga bolag och detta har vi sett förut i andra socialiststater. Detta är ett gissel.
Precis som Francisco hoppas jag att El Salvador slår in på samma väg som Chile.
Erik, det är helt riktigt att socialism och liberalism har gemensamma rötter. Det är en av anledningarna till varför jag har svårt att förstå varför många socialister hatar liberalismen så mycket.
Den enda anledning jag kan hitta är just denna beröringspunkt, alltså att socialister inte ser sin motsatts i liberalismen, utan en närbesläktat konkurrent. Att det är känslan av konkurrens som ger denna avoghet, och inte den faktiska skillnaden i ideologi som ju uttalat är detsamma när det gäler mänskliga rättigheter, individens värde etc. Att sedan socialismen har så svårt att leva upp till sina ideologi i verkligheten är ju en annan femma. Nå, rätta mig gärna med konstruktiv kritik om jag har fel ovan.
De som inför någon typ av socialdemokratiskt styre av dessa länder, och alltså inte går längre till vänster än så, lär ju ha en god chans att lyckas. Det finns ju massor av exempel på det, Sverige är ett. Om de kommer välja en mer extrem form av vänster är ju sannolikheten att det slutligen kommer braka ihop. Det finns ju massor av exempel från verkligheten på det med.
Ingen vet ju vad som kommer hända, men Sydamerika behöver utvecklas och förändras, det är det nog få som inte skriver under på från något block. Vad Sydamerika inte behöver är nya diktatorer och mer korruption. Så vi får väl alla hoppas på det bästa. Det är bara att vänta och se, det är ju inte alls säkert att samtliga länder går samma väg. Några kanske lyckas skapa ett vettigt system och andra inte.
Min åsikt är att det alltid är, och till och med nödvändigt, men maktförändring. Jag har inget problem med att demokratiska (typ socialdemokratiska) partier tar makten, och sedan förhoppningsvis byts ut mot andra demokratiska partier med jämna mellanrum.
Tyvärr tror jag många av de som du kallar meningsfränder Erik inte håler med om detta. De är inte intresserade av maktskifte mer än en gång. Jag vet att du brukar kritisera dem som inte är demokrater, det är bra!
Okej då är vi överens om den svenska mellanmjölkens fördelar ;) dvs blandekonomi som ju alla länder är mer eller mindre.
Det som vi inom det icke-socialistiska lägret menar är att om staten manipulerar för mycket i marknadsekonomin så blir det obalanser automatiskt så som det tex. är i Venezuela nu med maten där Chavez går in och styr priserna.
Socialis innebär faktiskt att man förstatligar eller tvångskollektiviserar alla produktionsmedel och detta leder till katastrof, vilket redan har visats i alla länder det provats i.
Däremot är de extrema skillnader i levnadsstandard som existerar i Sydamerika skadligt och skapar mycket våld. Detta löses på samma sätt som om gjort i Kina, Indien, Chile, Brasilien osv osv och inte som i Nordkorea, Kuba eller den väg till katastrof som Venezuela marscherar på.
För att klargöra:
Jag skulle gärna se någon slags socialism i framtiden, men den står inte ännu på dagordningen i vare sig El Salvador eller Venezuela som diskuterats här. Trots alla påståenden om Venezuela som någon slags "kommunistisk" diktatur är det en tämligen beskedlig statinterventionistisk blandekonomi som håller på att byggas upp. Och det är bättre än det system som föregick det under 1980- och 1990-talen. Utan att vara perfekt.
En sak borde ju klarläggas: Liberalism är inte höger.
Liberalism står emot Auktoriatarism (svårstavat).
Dvs liberal i bemärkelsen: Individuell/fri, mot Auktoritär i bemärkelsen centralstyrt.
Socialism är Vänster-auktoritärt !
Konservatism brukar betecknas som höger-Auktoritärt.
Liberalism kan vara både höger och vänster - det ligger på den andra axeln...
politicalcompass.org har en bra skala att titta på :)
Socialdemokrati ligger någonstans kring mitten både vad gäller höger-vänster,och auktoritär/liberal...
Men för att komma till ämnet:
El salvador har förstås möjligheten att gå åt olika håll - men klart är att Venezuela knappast ligger bra till eller hur !!? Särskilt inte i dessa tider eftersom dom är relativt oljeberoende när det gäller export - och förutom att oljan gått ned i pris så har interna expropriteringar och lagar gjort så produktionen inte kan konkurrera lika bra med andra.
Läxa 1 för "den sanne socialisten": Vi lever i en verklighet och en omvärld - inte en ankdamm !
/K
Jag har inte sagt att El Salvador är på väg mot samma system som Sovjetunionen, jag har bara sagt att det är positivt att vänstern kramas socialister som Hugo Chávez eftersom hans faktiskt ganska extrema form av socialism snart kommer braka ihop under sin egen tyngd. Det kan fungera som en nyttig läxa för de som tror att människan kan konsumera mer än hon producerar.
Det är dock intressant att du nu börjar dra tillbaka dina kraftfulla uttalanden om nyliberalism och istället försiktigt pratar om blandekonomi och att marknaden i grunden är ganska bra. Det kanske tyder på att du faktiskt har lärt sig något.
Vad gäller ditt svar på mitt inlägg är du besvarad igen:
http://whoisjohngaltse.wordpress.com/2009/03/17/inget-svar-pa-tal/
Francisco:
Jag har inte tagit tillbaka någonting. Jag har aldrig hyllat vare sig Sovjetunionen och har heller aldrig hyllat Hugo Chávez så okritiskt som du gör. Jag ser problem även med den svenska blandekonomi á la 1970-tal. Jag har inget fungerande färdigt recept för framtidens ekonomi, och det har inte du heller. Även om du tror det.
Det är DU som är så religiöst övertygad om den oreglerade marknadsekonomins överlägsenhet så att du utgår från att alla andra ståndpunkter, inte bara min, karikeras och utmålas som någon slags naiva drömmare alternativt diktaturkramare.
Varken El Salvador, Venezuela, Ecuador eller Bolivia kommer att braka ihop eller är så extrema exempel som du påstår. Venezuela är t. ex., tvärtemot vad borgerlig press och högerbloggare påstår, ett exempel på traditionell socialdemokratisk blandekonomisk politik. Den politik som Chávez för, med skatter på utländska oljeföretag och en aktiv roll för staten i ekonomin påminner mer om vårt grannland Norge än om Sovjetunionen.
Jag tycker också att utvecklingen ska bli intressant att följa i Latinamerika. Till skillnad från dig så tror jag att det är högerdebattörerna som kommer att få stå där med lång näsa efter att ha ropat "vargen kommer" i flera år och skrikit sig hesa över "diktatorn" Hugo Chávez. Samtidigt som han vunnit det ena demokratiska valet efter det andra och Venezuelas ekonomiska tillväxt legat på toppen i Latinamerika. Arbetslösheten har sjunkit, fattigdomen likaså och landet är i rasande fart på väg att uppfylla "Milleniemålen" för fattigdomsbekämpning. Om Chávez vore så usel som du påstår så skulle han ha förlorat makten för länge sedan.
Och skulle det bli så dåligt som du påstår att det kommer att bli så kommer folket i Venezuela säkerligen att rösta bort honom. Så jag ser ingen anledning att oroa mig. Den nuvarande utvecklingen varken står eller faller med Hugo Chávez eller utvecklingen i El Salvador, Venezuela, Ecuador eller Bolivia.
Det förvånar mig också, som varandes evolutionsbiolog med ett långt tidsperspektiv, att extrema marknadsliberaler är fullt och fast övertygade om att deras ekonomiska idealsystem skulle representera någon slags historisk "slutpunkt", när det i själva verket är en parentes i Homo sapiens 200 000-åriga historia.
Det är fult att vara oärlig, har du inte lärt dig det? Jag har inte hävdat något av det du påstår ovan. Marknadsliberalism är ett moraliskt ideal eftersom den bygger på tanken att varje enskild individ är ett mål i sig snarare än ett medel för andras mål. Att ett sådant samhälle är dåligt för parasiter som gärna lever oförtjänt på andras bekostnad är inget jag förnekar, men heller inget jag bryr mig om. Den fria marknaden är ingalunda bäst för alla, men den är moraliskt sett överlägsen alla utsugarsystem till vänster om den. Att den sedan är överlägsen vad gäller att producera rikedom är bara en rimlig följd av att den är moralisk och mänsklig.
Vad gäller Hugo Chávez så vet jag inte om du är okunnig eller bara önsketänker. Som jag har visat rankas Venezuela som ett av de mest antiliberala länderna i hela världen, baserat på faktorer som handel, skydd för investeringar och äganderätt, ekonomisk politik, möjligheten att starta och driva företag, skatter och annat. Det är sant att landet har utvecklats relativt väl på papperet, men det beror uteslutande på det höga oljepriset. Staten har kunnat exploatera naturresurser för att betala sina sociala reformer, men ingen ny rikedom skapas. Oljan står för drygt 90 % av exporten, och det är självklart ohållbart i längden.
Venezuelas politiska och ekonomiska system bygger på den socialistiska uppfattningen att rikedom inte behöver produceras, bara omfördelas, och det är därför det kommer gå åt helvete när verkligheten slår till. Oljepriset har redan sjunkit som en sten, nu återstår bara budgetunderskott och inflation av den rikedom som fanns och som nu har konsumerats.
Men för all del, jag upprepar det gärna: ju mer du hyllar Chávez och ju mer du pratar ned den fria marknaden desto svårare kommer du få att förklara dig när vi har facit om några år.
Nu står det i tidningarna om att El presidente El Salvador verkar vara en moderat social-mitten politiker och jag tror det kan bli bra då Arena styrt i 20 år. Han vill ha nära band med USA och tror sig kunna ha det med Obama. Det är nog helt rimligt. Den Kristna Jihadisten Bush med hans kriminella anhang är borta.
Det är helt riktigt som du säger att ingen vet hur vi i framtiden kommer att organisera våra samhällen. då världen hela tiden utvecklas tenderar nationalekonomi att bli mer en rita, gissa och spring lek än en vetenskap som kan prediktera framtiden.
Däremot med Chavez. Detta är en clown i uniform och jag hoppas för folket i Venezuela att jag har fel men alla tecken tyder på att landet är på väg ner i ruiner.
Som en ödets ironi läser jag just nu boken "how Morality evolved" av Frans De Waal och den är ju aktuell med tanke på den girighet som finns inom makteliten i samhället. MNär du säger att vi är 200.000 år gamla menar du väl de äldsta resterna av någon form av spår finns av våra förfäder. Vi har väl använt elden betydligt längre än så?
Då tycks alla vara nöjda med att få ha uttryckt sin åsikt om bl. a. Hugo Chávez, och jag stänger den här tråden och avslutar debatten. Jag lär dock återkomma till Latinamerika i framtiden.
Som bloggägare tar jag mig dock friheten att få sista ordet:
Francisco, som tillhör den Ayn-rand dyrkande pubertala libertarianska fraktionen småmyser och påpekar att oljeexporten utgör 90 % av Venezuelas export, och hävdar att "det är ohållbart i längden". Det är i sak korrekt: Venezuela är ett oljeproducerande land, och har varit så länge. Det är dock oklart för mig varför detta skulle vara just Hugo Chávez fel, när situationen har varit så i flera decennier. Snarare är det så att oljeexporten har varit stor del av Venezuelas ekonomi under flera decennier, men det är först nu som oljeinkomsterna har använts till att utveckla annan inhemsk industri, jordbruk och som den satsats på sjukvård och utbildning.
Det är en utmärkt politik, vilket är huvudanledningen till att högern i Sverige hatar Hugo Chávez, inte hans tämligen utslätade "socialism". Denna framsynta ekonomiska politik har ökat välståndet i Venezula, stimulerat den inhemska konsumtionen vilket lett till en explosion av nya småföretag: Venezuela ligger i topp ivärlden vad gäller nya företag, varav en stor del är kooperativ. Baksidan har varit en förhöjd inflation, som dock inte har nått upp till de extrema nivåer som den var under 1980- och 1990-talen, långt innan Chávez.
Vad gäller El Salvador är framtiden öppen, men jag noterar att högerdebattörerna ovan hoppas att Funes ska vara mer "moderat" och närma sig Lula snarare än Chávez. Jag är rädd att ni kommer att bli besvikna. I de kommuner där FMLN redan styr i El Salvador har man tecknat avtal om oljeleveranser med Venezuela redan innan presidentskiftet. Dessa avtal kommer nu att etableras vidare på nationell nivå. En kvalificerad gissning är alltså snart ett presidentutbyte mellan El Salvador och Venezuela och ett nytt handelsavtal, liknande det som flera andra länder i regionen redan tecknat.
Det ska bli intressant att se framtiden, och jag misstänker att det kommer att bli fler obehagliga överraskningar för alla fanatiska libertarianer. Ljuset kommer från Latinamerika, och det lär inte slockna på ett bra tag. Hur gärna ni än skulle vilja...
Vilka fina fotografier på fåglar du skapat, Erik.
Jag håller inte med dig om Chavez och Venezuela. Om du lägger kurvan på minskande fattigdom bredvid kurvan över oljeprisets utveckling, så ser man Venezuelas problem. Även presidenterna före Chavez har misslyckats i varje oljekrasch, och Chavez lär inte lyckas bättre. Titta in på socialisten som skriver på oilwars.blogspot.com. Hands off Venezuela länkar fortfarande till honom, vi får se hur länge han finns kvar där. Han har gått från pro-Chavez till ni-ni, att varken stödja Chavez eller oppositionen. Läs vad han har att skriva om Chavez katastrofala krishantering.
Non-g:
Tack för de snälla orden om mina fågelbilder!
Jag läser också "Oilwars" med stort intresse, och tycker att han är ganska balansera. Med andra ord: jag är inte någon okritisk Chávez-beundrare och påstår inte att det inte finns problem i Venezuela. Det ensidiga oljeberoendet är ett sådant.
Mitt engagemang här är snarast av mediekritisk karaktär: SÅÅÅÅ dåligt är det inte i Venezuela som det antyds i svenska borgerliga tidningar, där man får intrycket att landet befinner sig nära ekonomisk kollaps. Visst är det olyckligt att man är beroende av oljan, och viss borde Chávez göra mer för att utveckla och diversifiera ekonomin.
givet att ingen av hans föregångare har gjort detta heller, så tycker jag att det är lite märkligt när den förste ledaren i landets historia faktiskt använder pengarna från oljan till någonting vettigt: hälsovård och utbildning. Makroekonomiska indikatorer (och då pratar vi inte bara om Venezuelas regerings påståenden, utan hårda siffror från IMF) visar klart och tydligt att:
1/Den inhemska konsumtionen har ökat, tack vara välfärdssatsningarna
2/Analfabetismen har minskat
3/Fattigdomen har minskat
4/Tillväxten har varit rekordhög
Vi kan givetvis alltid diskutera hur uthållig denna utveckling är, och vad som kommer att hända i framtiden.
Men oppositionen i Venezuela och även media i Sverige har tyvärr förlorat imycket av sin trovärdighet genom att presentera en så ensidig och obalanserade bild av Hugo Chávez och hans politik. Så länge denna ensidiga bild dominerar medierna är det svårt att diskutera landets problem sakligt, eftersom man måste sålla i alla extrema överdrifter. Och tro mig: jag läser även "Hands Off Venezuelas" artiklar kritiskt.
Alltså: Mediekritik: Ja! Okritisk Chávez-dyrkan: Nej!
Ja, jag har inte beskyllt dig för okritisk Chavez-dyrkan. Det är bra att du tar ut en bit avstånd mellan dig och korpralen Chavez som styr alltmer enväldigt. Men jag tycker det är konstigt att socialister alltid faller för starka män som säger sig företräda folket, men i själva verket, som Chavez, mer och mer liknar en fascist. Venezuela blir alltmer en stat styrd av en fascist och alltmer en militärstat.
Att utlysa en folkomröstning om obegränsade mandatperioder, när folket röstat ner samma förslag förra året är i strid med Venezuelas konstitution.
En konstitution och grundlag som Chavez förändrat och ratificerat efter sin vilja.
Chavez har beordrat militären, den makt han kommer från, att ta över hamnar och flygplatser i staterna Zulia, Carabobo och Nuevo Esparta, så att de hamnar under statlig, dvs Hugos kontroll. Folket i dessa delstater råkade rösta fram oppositionsguvernörer i de regionala valen förra året. Nu tar Chavez ifrån dem en stor del av deras folkliga mandat. Detta är i strid med lagen, konstitutionen. Det kanske främsta rättesnöret för en demokratisk ledare är att stå under lagen-och förändra lagen med demokratiska medel. Artikel 164 i konstitutionen säger att administration och användande av hamnar och flygplatser är delstaternas exklusiva ansvar.
Chavez använder militär och polis för att övertrumfa folkliga utslag.
Den nyvalde guvernören i Caracas, Antonio Ledezma, förhindras besätta sina lokaler och börja arbeta, av pro-Chavez grupper som ockuperar guvernörens lokaler. Polisen gör ingenting. Chavez har underkänt folkets val av borgmästare och tillsatt en post som står över Ledezmo, så Chavez kan kontrollera guvernören. Det är att underkänna demokratiska val.
Allt tal om att Chavez respekterade nederlaget i den förra folkomröstningen kan nu betecknas som skitsnack. Chavez förlorade en omröstning 2007, och gick ut hårt och förklarade oppositionens seger "Es una victoria de mierda" En seger värd skit, feces, så mycket var demokratin värd. Mierda är dessutom ett mycket starkare ord i Venezuela än vad skit eller shit är hos oss eller i engelsktalande länder. Här uttalar han dessa ord bland sina underdåniga militärer, se deras underdånighet i slutet:
http://www.youtube.com/watch?v=emsfxsTLCzk.
Chavez är en fascist, och felet svenska medier gör är att de beskriver honom i för positiva ordalag.
Nä, nu ska jag titta lite mer på dina fotografier.
Ha det gott!
Post a Comment